Kommunikation som ledstjärna både privat och i yrket (publicerad i Alingsås Tidning)

TEMAVECKA Kommunikation – bloggtexter för Alingsås Tidning mån-ons

Måndagen den 25 november

Kommunikation som ledstjärna både privat och i yrket

Det är i mötet med andra du blir till människa. När vi kommunicerar med varandra befäster vi vår självbild och utvecklar vår personlighet eller det ”jag” vi väljer att vara. Förhoppningsvis på ett vackert och fruktbart sätt. Beroende av hur du blir bemött, så får det konsekvenser i ditt liv. Förmågan att kunna tolka sin omvärld och att själv bli förstådd är helt enkelt avgörande för din överlevnad. Hur, när, varför och med vem är bara omständigheter som bildar ramen för din existens.

Ordet ”kommunikation” kommer från latinets communis. Det betyder gemensam, att göra gemensamt. Man måste helt enkelt vara flera för att skapa kommunikation. Att förstå varandra, att uppfatta varandras mening och uppsåt i det mest elementära och vardagliga samtal är inte helt enkelt. Missförstånd på grund av bristande kommunikation sker dagligen runtomkring oss.

När min nu sexåriga son Frans föddes, ställdes allt jag tidigare visste och lärt mig i frågan på sin spets. Han kom döv-blind, med cp-skada och, har det nu visat sig, även med autism. Livet med Frans har förändrat nästan allt till det bättre. Det brukar göra det när man får barn. Men det faktum att Frans föddes med sina olika funktionsnedsättningar har periodvis också tvingat fram en personlig utveckling hos mig för att nå acceptans. Min son har lärt mig mer om kommunikation än alla böcker eller universitetslärare i världen.

Kommunikation är något av det mest spännande jag vet, och jag har den stora förmånen att ha det som yrke: kommunikatör. Inom det området finns alltid nytt att lära. Jag har under årens lopp bland annat jobbat som radioreporter, på webbyrå, lärt mig teckenspråk, att kommunicera med hjälp av bilder och piktogram och att kommunicera instinktivt. Jag har nyss fyllt 40 och det finns inte längre plats i mitt liv för saker utan betydelse. Nu är livet på riktigt och det är helt fantastiskt.

Under veckan som går är det detta jag kommer skriva och reflektera kring tillsammans med er som läser Alingsås Tidning. Tack för ordet. //Maja

 

Tisdagen den 26 november

Kommunikation med förhinder

Formen kommunikation mellan oss människor tar, styrs av våra förutsättningar att kommunicera.
Kombinationen av funktionsnedsättningarna syn- och hörselnedsättning kallas dövblindhet. I Sverige är ungefär 2000 personer dövblinda. Dessa barn och vuxna har stora svårigheter med just kommunikationen. De är oftast helt beroende av sin omgivning för orientering i tillvaron, för att få den förklarad och tolkad.

De trippla funktionsnedsättningarna som dövblindheten tillsammans cp-skadan utgör, skapade tidigt grava utvecklingsförseningar hos min son Frans. Att kommunicera med honom betydde de första åren att aktivt uppsöka honom i hans värld för att försöka förstå hans utgångspunkt.

De första åren kommunicerade jag och min man uteslutande taktilt med vår son, innan vi kunde börja övergå till teckenspråk. Vi brukade ligga på en fårskinnsfäll jämte varandra, Frans och jag, och bara känna på olika föremål. Jag iakttog hur Frans reagerade på varmt och kallt, på mjukt och hårt, strävt och hårigt eller lent. Han fick lyssna på mina hjärtljud och känna kroppens vibrationer då jag sjöng för honom. Jag närmade mig honom alltid lugnt. Det var viktigt att visa fysiskt vart jag befann mig i rummet så han inte skulle bli orolig.

Den icke-verbala kommunikationen handlar om att motta och sända ordlösa meddelanden med hjälp av annat än talet: som med gester, kroppsspråk, ansiktsuttryck, ögonkontakt eller genom yttre fysiska signaler som klädval och frisyr. Vi avkodar också röstkvalité, rytm, intonation och betoning. Vi tänker kanske inte på det till vardags, men i själva verket visar undersökningar att över 50 % av vår dagliga kommunikation sker ickeverbalt. Smileys som vi lägger till när vi sms:ar och mejlar, är en form av icke-verbal kommunikation.

Jag tror jag har, i min strävan att kommunicera med och nå Frans bortom orden, stött på en kunskap som för länge sedan är bortglömd. Jag vill kalla det kommunikation i mellanrummen. Det handlar om att kommunicera gränslöst och använda sinnen jag inte har ord för. Senare i veckan går jag in mer på det ämnet.

 

Onsdagen den 27 november

Alla bör ges en chans att förstå

Med tanke på vart livet fört mig är det inte så konstigt att jag är en av dem som driver tillgänglighetsfrågan kring information och kommunikation i min yrkesroll. Tidigare jobbade min kollega Robert ensam med det, men nu är vi två.

Efter att ha gått en veckas utbildning i språkformatet Lättläst på det statliga Centrum för Lättläst har jag förstått att detta att skriva enkelt och tydligt inte bara är svårt – språkformatet gör dessutom att vissa känner sig provocerade. Jag tror att om fel person läser en Lättläst text, kan hen känna sig förminskad, fördummad. Som om någon klappar en på huvudet så där. Som om man vore ett barn. Men det är också så att Lättläst-formatet är rakt på sak. Det finns inget utrymme för tomma floskler eller vackra omskrivningar i Lättläst. Det är rakt på sak som gäller och det betyder i själva texten att avsändaren måste ta ansvar för det som skrivs/sägs/bestäms.

Lättläst behövs om vi ska upprätthålla demokratin ur ett språkligt och kommunikativt perspektiv. Undersökningar visar att så många som 25 % av Sveriges vuxna befolkning är i behov av Lättläst. Om den procentsatsen stämmer, betyder det strax under 10 000 alingsåsare.

Språklagen som kom 1 juli 2009 ändrade och moderniserade språkbruket för Sveriges kommuner. Syftet med lagen är bland annat att värna det svenska språket och ge en utgångspunkt för svenskans ställning och användande. Paragraf 11 reglerar till stor del mitt jobb. Den lyder: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.”

På Alingsås kommun är det Klarspråk som gäller i all textkommunikation – både på webb, i pressen och för trycksak. Lättlästformatet jobbar vi för att använda vid behov för de som behöver. Målgruppen är då personer som av någon anledning inte kan ta till sig innehållet i en vanlig text. Det kan bero på dyslexi, funktionsnedsättning, att man är nyanländ svensk eller äldre. Självklart bör alla få en chans att förstå både sina rättigheter och skyldigheter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>